Nabucco

Historien bakom Verdis opera Nabucco

Giuseppe Verdi debuterade som operakompositör med Oberto på La Scala 1839. Det blev en viss framgång, vilket renderade honom ännu en beställning året därpå. Det blev den komiska Un giorno di regno (Konung för en dag) som gjorde stort fiasko, trots att ingen mindre än Felice Romani var librettist. Det verket tillkom under en mycket svår period i kompositörens liv, då han förlorade såväl hustru som sina två små barn. Hans svärfar Antonio Barezzi fortsatte dock att stå vid hans sida som mentor livet ut.

Efter fiaskot med Un giorno di regno hade änklingen Verdi svurit på att aldrig komponera en opera, men La Scalas impressario trodde fortfarande på hans begåvning och prackade på honom ett libretto till Nabucco av Temistocle Solera. Det hade erbjudits Otto Nicolai som avböjt, och Verdi slängde det ointresserat på ett bord när han kom hem. Då flög en sida upp med raderna ”Flyg tanke, på gyllne vingar” (Va pensiero, sull' ali dorate), de hebreiska fångarnas kör. Verdi fångades av orden och läste vidare en bit. Innan natten var över hade han läst igenom det flera gånger, och resten är operahistoria. Impressarion hade lyckats övervinna Verdis beslut att aldrig mer komponera för operascenen igen och Nabucco blev en exploderande succé. Kritikerna jublade, för att inte tala om publiken. Verdi hade också en stark supporter i sopranen Giuseppina Strepponi, som gjorde den krävande kvinnliga huvudrollen Abigaille.

Trots succén är Nabucco givetvis att betrakta som ett tidigt verk av en ännu inte fullt mogen Verdi. Han vilar tungt på den italienska traditionen med Rossini, Bellini och Donizetti, men framför allt på den förstnämnda, vars bibliska monumentalitet i Moses i Egypten svävar över verket. Nabucco är en stor köropera och Verdis första s.k. Risorgimento-verk. Risorgimento var en rörelse som strävade efter att ena Italien och befria det från ockuperande makters förtryck. Fångarnas berömda kör gav uttryck för just detta, och hela den italienska delen av publiken kände igen sig.

Verdis stil är här ganska grovt tillyxad och personteckningen knappast på den finstämda planet, med några få undantag: i Abigailles dödsscen låter han sångstämman för första gången ackompanjeras av några få instrument med ett klagande engelskt horn i täten, och den annars så högdramatiska Abigaille kontrasteras av den vänare systern Fenena som i en inåtvänd bön fått några vackra kantilenor på sin lott. Annars är det flerdelade körer, stor bandaensemble som scenmusik och högexplosiva arior som gäller, nogsamt uppdelade i cavatina- och cabalettadelar. Den hebreiske översteprästen Zaccharias (bas) fundamentalism ställs mot babyloniske kungen Nabuccos (baryton) mångfacetterade ondska och verket mynnar ut i en hymn till Jehova, efter att Nabucco konverterat. Men det är alltså den intriganta Abigaille som får sista ordet med sin dödsscen. Just detta parti ställer krav utöver de vanliga på dramatisk kraft, högexplosiv koloratur och stort omfång. För Giuseppina Strepponi, som haft en stor karriär med partier i bel canto-facket, innebar rollen början till slutet. Inom några år hade hon förlorat rösten och övergick till att undervisa i Paris istället. Då hade hon redan blivit Verdis livskamrat och han delade ofta bostad där för att njuta av storstadens anonymitet.

Göran Gademan
— Ur Göran Gademan: Operahistoria, Gidlunds förlag 2015. Avsnittet återges med tillstånd av förlaget.

Historien som upprepar sig? Samtal om Nabucco.

Medverkande: Jacopo Spirei (regissör), Giancarlo Andretta (dirigent), Mauro Tinti (scenograf), Agnese Rabatti (assistent kostymdesigner), Zoya Tsererina (Abigaille), Ann-Kristin Jones (Fenena), Henrik Arnstad (historiker) m fl. Samtalsledare: Göran Gademan (dramaturg).

Samtalet är på engelska, och spelades in 10 maj 2023 vid GöteborgsOperans Lilla scen.

Vi vill att alla ska ha möjlighet att läsa vad som händer i våra operor. Därför har vi skrivit lättlästa handlingar.

Nabucco är 2 timmar och 50 minuter.

Det är paus mellan akt 2 och akt 3. Pausen är 35 minuter.

Akt 1

Israeliterna ber om hjälp. Kung Nabucco har attackerat dem och förstört staden. Zaccaria, prästen, kommer med Nabuccos dotter Fenena. Han säger till folket att Gud inte kommer att överge dem.

Fenena och Ismaele blir ensamma. De blev förälskade när de var fångar och Fenena hjälpte Ismaele att fly. Nu är de i Jerusalem.

Abigaille, Fenenas syster, kommer med babyloniska soldater. Abigaille är också kär i Ismaele. Hon säger att hon kan rädda hans folk om han älskar henne tillbaka. Ismaele säger nej.

Nabucco och hans soldater kommer. Israeliterna flyr in i templet. Zaccaria hotar att döda Fenena om Nabucco inte ger upp. Ismaele tar vapnen från Zaccaria och ger tillbaka Fenena till Nabucco. Nabucco säger att templet ska förstöras.

Akt 2

Nabucco säger att Fenena ska vara drottning när han är i väg och krigar. Abigaille hittar ett papper som visar att hon inte är kungens riktiga dotter. Prästen av Baal berättar att Fenena har släppt ut de israelitiska fångarna. Prästen erbjuder Abigaille tronen och säger att Nabucco är död.

Israeliterna säger att Ismaele är en förrädare. Zaccaria säger att Ismaele är benådad för att han räddade Fenena, som nu är israel.

Abdallo varnar Fenena. Han säger att kungen är död och att hon är i fara. Fenena bestämmer sig för att kämpa tillbaka. Abigaille kommer med babyloniska soldater. De säger att Abigaille är drottning. De två systrarna börjar slåss om kronan. Nabucco kommer och tar kronan från Abigaille. Han säger att han är kungen och Gud. En blixt slår ner. Nabucco blir galen. Abigaille tar tillbaka kronan.

PAUS ca 35 min.

Akt 3

Abigaille är drottning. Prästen säger åt henne att döda israeliterna. Men Nabucco kommer. Nu är han galen och fängslad. Abigaille lurar honom att skriva på att israeliterna ska dödas. Han frågar vad som ska hända med Fenena. Abigaille säger att Fenena också ska dö. Nabucco försöker hitta beviset på vem som är Abigailles föräldrar. Hon river sönder papperet. Nabucco ber för Fenenas liv, men det hjälper inte. Israeliterna tänker på sitt förlorade hemland. Zaccaria säger att de inte ska vara rädda. De kommer att övervinna fångenskapen och förstöra Babylon med Guds hjälp.

Akt 4

Nabucco har mardrömmar i fängelset. Han ser Fenena och israeliterna som ska avrättas. Han ber Gud om förlåtelse. Han lovar att ändra sig och hjälpa sin familj. Han blir frisk och ber Abdallo och soldaterna att hjälpa honom rädda sin dotter. Israeliterna är på väg att avrättas. Fenena ber om att få komma till himlen när Nabucco kommer. Han förstör bilder av en annan gud och stoppar avrättningen. Han låter israeliterna bli fria. Han säger att de ska gå hem och bygga sin kyrka. Abigaille tar gift. Innan hon dör erkänner hon sina brott. Hon ber Gud och Nabucco om förlåtelse. Zaccaria säger att Nabucco nu är kung eftersom han har ändrat sig.