Franz Pozzo
Faktumförsäljare, gitarrbyggare, konstnär, poet, musiker
”På gatan ser du allt som händer, alla strukturer. Jag har sålt Faktum på Järntorget i 20 år och många människor blir oroliga om jag inte dykt upp på ett tag. Det finns de som hatar, som spottar. När det händer blundar jag, säger ingenting, vill inte ha bråk. Jag vill vara positiv, jag har solen, luften, min barndoms lukter från Bolivia i huvudet. Bergen, floderna, naturen, musiken, samhörigheten och gästvänligheten.
Jag är lyckligast när jag har en idé, när jag är kreativ. Jag sjunger inuti mig själv för att ha energi, det måste du ha för att kunna sälja. Jag ser allt där jag står. Klassamhället. Jag skulle vilja bidra mer med det jag kan, poesi, konst, musik – tänk om vi hade ett kreativitetshus på Järntorget för alla människor att vara på istället för på gatan. Gemenskap. Människan kan inte fungera i ensamhet, en och en blir vi till kaos, vi är sociala varelser. Jag drömde om att bli lärare, få arbeta med människor. Så blev det inte, det är tidens gång.
Mitt liv var svårast när jag var psykiskt sjuk, hemlös och letade efter mat i soptunnor. Nu bor jag i en lägenhet, en plats för måleri, poesi, musik. Meningen med allt är människan, jorden, att vara generös – pengar är i sig ingenting, idéer, tankar, människan är viktiga. Jag visste det inte då, men jag föddes som rebell. Och jag kommer att dö som rebell.”