Gå till sidans huvudinnehåll
Opera

Herr Arnes penningar

Opera i en akt av Gösta Nystroem (1890–1966). Libretto Bertil Malmberg efter Selma Lagerlöfs kortroman.

Svensk opera baserad på Selma Lagerlöfs grymma ödesdrama.

  • Längd

    Ca 2 timmar 25 minuter, inkl. 1 paus

  • Spelas

    19 feb. — 13 mars 2022

  • Scen

    GöteborgsOperan, Stora scenen

  • Genre

    Opera

  • Språk

    Svenska. Textning på svenska och engelska.

  • Pris

    150–690 kr

  • Tillgänglighet

Biljettsläpp 28 okt

Ett blodbad äger rum i ett infruset Bohuslän mitt i mörkaste vintern. En ung kvinna överlever och ställs inför ett dilemma: att följa de dödas vilja och hämnas gärningsmännen, eller ge efter för kärleken? Selma Lagerlöfs klassiker som opera blir en oförglömlig upplevelse.

Tre främmande män tar sig in i Solberga prästgård, mördar alla de ser och stjäl prästen herr Arnes silverskatt. Den enda som överlever massakern är familjens fosterdotter, Elsalill. Hon tas om hand av den fattige Torarin, som för henne till Marstrand i hopp om att lindra hennes sorg och hämndlystnad. Men Elsalills olycka blir än värre. Ovetande om sanningen förälskar hon sig i familjens mördare, Sir Archie.

De döda återvänder för att plåga de levande och visa vägen till hämnd. Men Elsalills kärlek till sin familjs mördare är stark. Kanske starkare än banden till hennes älskade bästa vän, fostersystern.

Selma Lagerlöfs ödesdrama i operaform är en förtätad upplevelse som utspelar sig under 1500-talet i ett infruset Bohuslän, mitt i mörkaste vintern. Regissör Mattias Ermedahl fokuserar på de moraliska konflikterna och samspelet mellan natur och människa, vilket speglas i den prisbelönte scenografen Lars-Åke Thessmans drömskt filmiska scenografi. De månbelysta isarna, gränslandet till de dödas värld, de levandes trauman och naturmystikens kraft – allt fångas i denna fullödiga uppsättning. Musiken rymmer havet och den bohuslänska kusten i varje takt, inte minst i slutscenen då isen lossnar och havets portar öppnas.

Julia Sporsén gestaltar Elsallill och Sofie Asplund den döda fostersystern, medan Anton Eriksson gör rollen som den plågade mördaren Sir Archie. Som Torarin får vi se Tomas Lind. På dirigentpulten står Patrik Ringborg, en av Sveriges internationellt mest efterfrågade dirigenter.

I varje takt av Herr Arnes penningar finns havet och den bohuslänska kusten med, precis som i Nystroems än mer kända verk Sånger vid havet och Sinfonia del mare. Det var i Bohuslän han bodde, och förutom havet var de franska impressionisterna en stor inspirationskälla.

Att välja Selma Lagerlöfs kortroman som libretto måste ses som ett snilledrag. I sin knappa form har Bertil Malmberg skapat en väl fungerande och drabbande operatext. Herr Arnes penningar skrevs som radioopera 1959 och uruppfördes sceniskt framgångsrikt på Stora Teatern i Göteborg 1961 med Rut Jacobson som Elsalill. Även en repris 1975 blev mycket omtalad och älskad av publiken.

Med tanke på detta är Herr Arnes penningar en opera som passar bättre i Göteborg än någon annanstans.

Hans hustruAnnalena Persson
FostersysternSofie Asplund
TorarinTomas Lind
Sir ArchieAnton Eriksson
Sir ReginaldErik Rosenius
Olof hästskötareLars Hjertner
Värden på BranehögKristoffer Töyrä
Värdinnan på BranehögMia Karlsson
BåtsmannenHannes Öberg
Värdinnan på MarstrandAnn-Kristin Jones
SkepparenMats Almgren
FiskrenserskaAnna-Karin Simlund
FiskrenserskaKarin Hammarlund

GöteborgsOperans Kör
GöteborgsOperans Orkester 
Sångare från Högskolan för scen och musik, Göteborg (Sirener)  
Statister och barnstatister 

Introduktioner

En timme före varje operaföreställning på Stora scenen håller vi en introduktion till kvällens verk för dig som ska gå på föreställningen. Introduktionerna tar cirka 20 minuter och hålls på Lilla scenen. Begränsat antal platser.

OBS! Ingen introduktion vid premiären.

Läs mer om våra introduktioner, samtal och öppna repetitioner här

Ett bohuslänskt mästerverk

Artikel av Göran Gademan, dramaturg

Herr Arnes penningar kom sent i den bohuslänske kompositören Gösta Nystroems karriär, och den är närmast ett slags syntes av hela hans tonsättargärning. Under flera år hade han vistats i Frankrike, och där tagit starka intryck av den franska impressionismen samt tonsättargruppen Les six, framför allt Arthur Honneger. Då han återvände till Sverige slog han sig ner i Göteborg och bodde även en tid i Marstrand, där Herr Arnes penningar utspelas.

Förutom den franska påverkan är närheten till havet den viktigaste röda tråden i hans musik – havet som motiv och idégivare går igenom Sånger vid havet och Sinfonia del mare, för att nämna de mest kända.

Operan skrevs först för radiomediet, där den uruppfördes 1959, men fick sin sceniska urpremiär 1961 på Stora Teatern i Göteborg med ytterligare en uppsättning där 1975. Bertil Malmberg, som var verkets librettist, avledd dessvärre innan operan blev helt klar, så dirigenten Styrbjörn Lindedal förde det slutliga textarbetet i hamn tillsammans med Nystroem själv. Såväl vid radioframförandet som vid operans sceniska premiär gestaltades Elsalill av Rut Jacobson, Björn Forsell var Sir Archie och Rune Olson gjorde Torarin. Fostersystern var Busk Margit Jonsson (1959) och Berith Bohm (1961). Vid radioframförandet hade Nystroem blivit så förtjust i Rut Jacobsons utförande, att han till scenversionen skrev till en aria för Elsalill som inleder akt 2, ”Om intet jag såge skulle jag skåda klart”.

Orkestersatsen är kärv men mycket omväxlande, och mästerligt färglagd. Mycket händer i orkestern och i de stora mellanspelen, medan solistinsatserna domineras av en talnära sång, som ibland går över i rent tal men som ibland förtätas till expressiv, sångbar melodik – det sistnämnda gäller framför allt Elsalills roll. Även Fostersystern har mer sångbara partier, inte minst ”skuggans aria” som avslutar akt 1 – ett tillägg till Lagerlöfs text där den höga sopranen ackompanjeras av ljusa, klara flickröster enligt Nystroems instruktioner. Det mer sångbara gäller också de båda fostersystrarnas duett i operans inledning. Kören har ordlösa slingor i början och slutet av operan, och hela verket inleds med ett tema med parallella kvinter – ett arv från de franska impressionisterna – som återkommer genom operan och symboliserar Elsalills och Sir Archies ödesdömda kärlek. Berätterskan har många insatser över orkestermusiken, framför allt i inledningen till en ny scen. I första aktens drömscen då Torarin ser den döda familjen på prästgården använder Nystroem såväl såg som ett elektroakustiskt instrument som i stigande och fallande glissandon skapar det spöklika ljudet. För övrigt kryddar han orkestersatsen med så ovanliga instrument som handtrumma, stor trumma, triangel, träblock, cymbaler, tam-tam, xylofon, klockspel, celesta, piano och harpa.

Stämningarna skiftar snabbt, till exempel från den tryckta atmosfären på prästgården i första tablån till det svirande drickandet på krogen på Branehög. Där har Nystroem infört en dryckesvisa för båtsmannen till en melodi som han lärt sig av en kanadensisk sjöman i Bilbao.

Den stora slutapoteosen då isen slutligen gått upp eftersom Herr Arnes mördare har gripits –enligt Lagerlöfs idé om ödets eller naturens försorg – lämnar knappast någon oberörd. Körens ordlösa vokaliser med en ensam sopranröst på toppen stegrar sig till en gastkramande klimax, till en svindlande orkestersats från verkets inledning. Så förklarar berätterskan i tystnad hur Elsalill blev återförd till Marstrand.

Spelplan

Februari

19/2

Lör

18:00

18:00

Herr Arnes penningar

Stora Scenen, GöteborgsOperanPremiär

24/2

Tor

19:00

19:00

Herr Arnes penningar

Stora Scenen, GöteborgsOperanPensionärspris gäller

27/2

Sön

18:00

18:00

Herr Arnes penningar

Stora Scenen, GöteborgsOperan

Mars

2/3

Ons

19:00

19:00

Herr Arnes penningar

Stora Scenen, GöteborgsOperan

5/3

Lör

18:00

18:00

Herr Arnes penningar

Stora Scenen, GöteborgsOperan

9/3

Ons

19:00

19:00

Herr Arnes penningar

Stora Scenen, GöteborgsOperanPensionärspris gäller

13/3

Sön

18:00

18:00

Herr Arnes penningar

Stora Scenen, GöteborgsOperanSista föreställning